ESF-projekt UMA
ESF-projekt Uma (Utveckling mot arbete) tar avstamp från projektet Livsval. Livsval är ett treårigt ESF-projekt (2009-2011) som syftar till att skapa modeller och metoder som bidrar till att kvinnor och män som står långt ifrån arbetsmarknaden och har någon form av arbetshinder kommer närmare arbetsmarknaden.
Livsval består av 3 delprojekt, Landningsbanor, MIRA och Sociala Företag. Projektets sju landningsbanor (lokal med daglig verksamhet) erbjuder deltagare som inte omedelbart är redo att börja arbeta en fas av orientering och uppsamling. MIRA – Modell för Integrerad Rehabilitering mot Arbete, en modell som bygger på att rehabilitering sker parallellt på flera nivåer samtidigt som individen dessutom studerar, arbetstränar, får psykiatrisk behandling eller stödinsatser/rehabilitering. Detta skiljer MIRA från den vanliga arbetsgången i rehabilitering av sjukskrivna. En entreprenörskapsutbildning för deltagare som visat intresse för sociala arbetskooperativ har genomförts i tre omgångar med över 50 deltagare. Livsvals delutvärdering visar på att många av projektets deltagare upplever en personlig utveckling men är i behov av ytterligare stöd för att komma ut i arbete.
Livsvals delutvärdering visar också på att en majoritet av deltagarna, alltså personer som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden, har stärkts med avseende på självkänsla och stärkt tro på framtiden. Dessutom är det flera som upplever att de har kommit närmare arbetsmarknaden. Arbetskonsulenter inom Livsval har genomfört arbetsinriktade kartläggningar, motiverande samtal och successivt etablerat kontakt med lämpliga arbetsgivare, enligt metoden Supported Employment. Närmare 100 deltagare har hittills kommit ut i praktik/arbetsträning. I juni 2011 var 24 deltagare i praktik/arbetsträning och ytterligare 27 deltagare var i planering inför praktik.
Mot bakgrund av de erfarenheter som genererats via Livsval har idén för projektet Utveckling Mot Arbete (UMA) formats. UMA-projektet tar således fasta på de aktiviteter som ska verka rehabiliterande och motiverande men kompletterar dessa med arbetsträning för att bryta arbetslöshet och utanförskap. UMA ska överbrygga glappet mellan rehabiliterande/ aktiverande insatser och självförsörjning genom att särskilt fokusera på arbetsträningsplatser där både deltagare och arbetsgivare får stöd. UMA ska arbeta för att stärka deltagarna, möjliggöra arbetsträning, förändra attityder hos arbetsgivarna och försöka bredda arbetsmarknaden genom att skapa en stödstruktur för bildande av sociala företag.
Övergripande kan UMA beskrivas utifrån fyra huvudproblem där det första berör de individer som pga lång tid i sjukskrivning och/eller arbetslöshet står utanför arbetsmarknaden och därför tappat motivation och förmåga att själva bryta sitt utanförskap. Det andra huvudproblemet beaktar höga inträdeströsklar som bottnar i arbetsgivarnas attityder till målgrupperna sjukskrivna och/eller arbetslösa. Det tredje avser de krav som ställs på den reguljära arbetsmarknaden och som bidrar till att många i "utanförskap" inte kan konkurrera om befintliga tjänster. Det sista och fjärde huvudproblemet är bristen på samverkan mellan de myndigheter som individerna ur målgruppen kommer i kontakt med. Denna problematik bottnar i en stuprörsstruktur som bidrar till att många individer hamnar "mellan stolarna" och blir skeptiska till myndighetsväsendet och att adekvat stöd uteblir.
UMA-projektet baseras på tanken om att arbete ger människor sociala kontakter utanför hemmet och möjliggör för både struktur, självständighet, gemenskap, tillhörighet och för upprätthållandet av en stabil identitet. Projektet ska arbeta för att stärka deltagarnas egenmakt, inflytande och ansvar för att öka deras självförtroende och ge dem ökade möjligheter på arbetsmarknaden. Huvudsyftet för UMA är således att i samverkan med aktörer från det offentliga, det privata och den sociala ekonomin minska sjukskrivningen och även arbetslösheten (öka arbetskraftsutbudet) inom den grupp av invånare som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden. Dessa invånare har av olika anledningar svårt att konkurrera om arbeten inom den ordinarie arbetsmarknaden och får därför ingen arbetslivserfarenhet och orientering om arbetslivets villkor och krav. Dessutom har tidigare stödåtgärder som dessa personer tagit del av visat sig vara relativt verkningslösa och har inte bidragit till att påverka deras situation till det bättre. Många har blivit stigmatiserade och risken för cementering av deras befintliga situation är överhängande.
UMA-projektet vill också betona att det ej enbart är en förändring hos deltagarna som är nödvändig för att deras utanförskap, som uppstått som en följd av långtidssjukskrivning och/eller långtidsarbetslöshet, ska brytas utan att det också är väsentligt att arbetsgivarnas attityder förändras. Många arbetsgivare vågar inte anställa personer som varit arbetslösa under en längre period då de tror att de inte har tillräcklig kompetens och motivation för att genomföra arbetsuppgifterna. Sådana fördomar bottnar oftast i okunskap och bristande erfarenhet. UMA ska arbeta för att öka arbetsgivarnas kunskaper om målgruppen och visa på att dessa individer med rätt stöd kan vara en tillgång den aktuella arbetsplatsen.
Det är viktigt att introduktionsarbetet är grundligt och sker utifrån varje individs förutsättningar och att deltagarna successivt kommer in i arbetsträning. Det är betydelsefullt att trösklarna för inträde på arbetsmarknaden sänks för de långtidssjukskrivna och de långtidsarbetslösa. Därför ska UMA-projektet genom viss handledning av introduktionsrelaterade insatser också arbeta för att påverka arbetsgivarnas attityder.
Det är också väsentligt att de myndigheter och organisationer som individer inom målgruppen kommer i kontakt med samverkar. Liksom inom Livsval / MIRA ska UMAs arbetsformer kombinera de bästa sidorna från den offentliga förvaltningen med det bästa från brukarorganisationer men också från privat sektor som erbjuder offentliga tjänster.
Inom UMA-projektet ska samverkansfördelar belysas och projektet ska utgöra en plattform för samarbete mellan de myndigheter, organisationer och företag som medverkar. Samverkan är särskilt viktig för att underlätta individens utveckling då det är känt att sk stuprörstänk bland de aktörer som personer ifrån målgruppen kommer i kontakt med oftast begränsar hennes/hans utvecklingsmöjligheter. Många personer ifrån målgruppen har ofta slussats mellan olika myndigheter och hamnar allt för ofta mellan stolarna. Deras tid i utanförskap riskeras att bli längre än nödvändigt och utanförskapet blir på så sätt en stigmatiserande faktor. Sammantaget ska en arbetsmodell för att angripa ovannämnda problem och behov prövas inom UMA-projektet. För att arbetsmodellen ska vara adekvat och hållbar kommer den att följas upp noggrant och löpande genom hela projektgenomförandet.
Åldersmässigt är det tänkt att UMA ska omfatta hela åldersintervallet 18 – 64 år. Könsmässigt eftersträvas en jämn könsfördelning bland deltagarna. Jämställdhetsperspektivet har hög prioritet. Projektet ska omfatta personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Således rör det sig om personer som varit sjukskrivna under en längre period, oftast med en psykiatrisk diagnos, aldrig haft ett riktigt arbete eller kanske bara några korta ströjobb. Problemet kan vara att han eller hon inte klarar av att arbeta åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan eller att personens bakgrund gör arbetsgivaren tveksam. Det kan handla om psykiska eller fysiska funktionshinder, tidigare missbruk eller kriminalitet, långvarig sjukdom eller arbetslöshet, hemlöshet eller annan form av social utsatthet som medfört att personerna inte fått möjlighet att etablera sig på eller förlorat kontakten med arbetsmarknaden.
Sammantaget omfattar UMA följande deltagarmålgrupper:
- Långtidssjukskrivna inom Stockholms län, alltså personer som uppbär sin försörjning från Försäkringskassan
- Arbetslösa inom Stockholms län, alltså personer som uppbär sin försörjning från Arbetsförmedlingen eller kommunen och har svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och behöver särskilt stöd.
Projektägare för Uma är:
Alma Folkhögskola
Samverkanspartners är:
Psykiatri Södra Stockholm, Gabriel Cizinsky genom Petra Holm enhetschef.
Stockholms stad, socialförvaltningen Fredrik Jurdell
Försäkringskassan, Stefan Mörk.
Skärgårdsstiftelsen, Lena Nyberg, VD
Följande föreningar:
Arbetskooperativet FAS, Maria Claesson
Riksförbundet Attention, Ann-Kristin Sandberg
Dianova if, Michele Bellasich
Logen 45 Södertälje, IOGT- NTO
Musketörerna i Rågsved, Ingrid Tranberg
RFHL,Stockholm Louise Hemmingsson
Föreningen Tingvalla, Stefan Andersson
Kontaktpersoner för Psykiatri Södra Stockholm:
Petra Hohn, 08-12341101, petra.hohn@sll.se
Projektledare för Mira:
Joanna Skolling, 073 901 2639, joanna.skolling@sll.se