Rapporter
Personalens syn på brukarinflytande i psykiatrin
Jonas Pils, 2011
Tankar och erfarenheter från kliniskt verksam personal (pdf)
Att vara med andra i ett miljöterapeutiskt sammanhang
- en uppföljningsstudie av Gruppcentrum ur ett brukarperspektiv
Erika Hilli & Carin Söderlund, 2010
Att vara med andra (pdf)
Att arbeta evidensbaserat - en introduktion Om erfarenhet, praktik och vetenskap
Alain Topor & Anne Denhov, 2008
Inom psykiatrin och socialtjänsten finns växande och återkommande krav på att de insatser som erbjuds skall var evidensbaserade. Vad betyder "evidensbaserade"? Det har uppstått en hel del turbulens i denna fråga. Det här är ett försök att reda ut begreppen.
Att arbeta evidensbaserat (pdf)
Att bruka mediciner i sin återhämtning
Patricia Deegan, 2007
”Att bruka mediciner i sin återhämtning” vänder sig i första hand till brukare av psykiatrisk vård men bör även läsas av läkare och vårdpersonal. Genom att tillägna sig Patricia Deegans sätt att tänka om makt, relationer och läkemedel skulle klagomålen och konflikterna kring medicinering kunna minska avsevärt.
Patricia Deegans självhjälpstrategier är till stor hjälp för dig som vill få ökat inflytande över din medicinering. Orkar du inte ta itu med självhjälpstrategierna när du mår riktigt dåligt, spara skriften och ta fram den igen när du mår bättre. Ta gärna hjälp av en god vän, närstående, stödperson, personligt ombud eller en vårdpersonal som du känner förtroende för.
Återhämtning - en introduktion Återhämtning vad är det? Hur är den möjlig?
Ibland möter människor alltför stora svårigheter i sina liv. Svårigheter de inte kan klara av på egen hand eller med hjälp av vänner och familj. Att ha kontakt med psykiatrin och få hjälp med psykiska problem kan vara nödvändigt. Hoppet är den källa till energi som krävs för att ta upp kampen om ett bättre liv. Hoppet är berättigat, sannolikheten att återhämta sig är betydligt högre än många tror.
Alain Topor & Klas Sundström, 2007
LRV-vården vid Ytterö - Behandlingsinnehåll, vårdideologi och praktisk verksamhet
Magnus Wahlström, 2008
Rapporten handlar om den rättpsykiatriska vården vid Ytterö behandlingsenhet i Farsta, Psykiatri Södra Stockholm. "Anledningen till att denna skrift har kommit till stånd är att vi som arbetar inom denna verksamhet tycker att det finns något att berätta, oavsett att det är en tid av omorganisation inom sjukvårdsområdet och tveksamhet över om det finns en framtid för verksamheten eller inte. Kommer den att finnas kvar, är det viktigt att sammnfatta vad som hittills åstadkommits för att se framåt och fortsätta utvecklingen. Läggs den ner, vill vi lämna ett eftermäle."
LRV vården vid Ytterö (pdf)
Från patientfokus till multifokus Mångpartiskhet som en väg till ökad kommunikation inom det social nätverket
Solveig Beal-Pertl & Lillemor Åberg, 2008
Tvång i öppenvård - Patienter, permissioner och en ny lagstiftning
Anne Denhov & Guy Karlsson, 2008
Hjälpande relationer i psykiatrisk öppenvård - en intervjustudie
Anne Denhov, 2008
Möta sina röster en utbildning för rösthörare och deras behandlare
Alain Topor, 2008
Hjälpande relationer
Anne Denhov, 2007
Vi lever i en era där metoder ensidigt lyfts fram som den verksamma ingrediensen i psykiatrisk vård. Ensidigheten är problematisk. Alla metoder i psykiatrisk vård är förmedlade och inbäddade i sociala sammanhang och relationer mellan patient och vårdgivare. Detta är så självklart att det riskerar att förbises och undervärderas eller reduceras till en enkätfråga om bemötande.
Denna rapport presenterar forskning som visar behandlingsrelationens betydelse för hur det går för personer med svår psykisk störning som får sin behandling i psykiatrisk vård och vad som kännetecknar hjälpande
behandlingsrelationer.
Post partum psykos Hur många och vad gör vi inom Psykiatri Södra Stockholm?
Ulrika Brink, 2007
Gruppens gränser - Erfarenheter av analytisk gruppterapi med Unga Vuxna på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning
Ulf Lindbärg & Jovi Prodanovic, 2007
Familjer och nätverk - Fem artiklar från en satsning på familj- och nätverksarbete i en psykiatrisk organisation under fyra år
Marianne Borgengren, Filipe Costa, Laila Gentzel, Maj-Len Eklund, Torborg Klingsell, Ann Mossberg, 2:a reviderade upplagan, 2007
Denna skrift handlar om en stor satsning på familje- och nätverksarbete som genomfördes under fyra år i en landstingspsykiatrisk verksamhet. Under dessa år byggdes en organisation upp som omfattade utbildning på bred front, handledning och stöd.
Författarna, fyra familjeterapeuter och en brukare, redovisar genom berättelser, bakgrund, lite statistik och några slutsatser och kommentarer sin erfarenheter från dessa fyra år. Skriften vänder sig till alla som liksom författarna strävar efter att få vårdorganisationer att arbeta mer tillsammans med sina brukare och deras nätverk.
Patienternas barn - Om prevalens. insatser och samverkan inom allmänpsykiatri, barn och ungdomspsykiatri och socialtjänst - två registerstudier vid vuxenpsykiatrin i södra Stockholm
Annemi Skerfving, 2007
Utvärdering av samarbetet mellan Psykiatrin Södra och Vårdcentralerna i upptagningsområdet
Peter Butor, 2006
Peter Butor arbetar som psykolog inom Psykiatrin Södra och på en vårdcentral. I sin rapport gör han en historisk exposé över framväxten av psykosocial kompetens på vårdcentralerna. Han redovisar tillgången på kuratorer och psykologer inom Primärvården idag och jämför situationen inom olika landsting och inom olika sjukvårdsområden inom Stockholms Läns Landsting.
I rapporten konstateras att uppemot 30 procent av patienter som söker hjälp på vårdcentral har psykiska besvär och behöver möta personal med psykosocial kompetens för adekvat bedömning och hjälp. Tidiga terapeutiska interventioner på primärvårdsnivå förbättrar patienternas psykiska och fysiska mående och reducerar utnyttjandet av andra vårdinsatser. Av jämförelsen framgår att psykosocial kompetens fortfarande inte är en helt integrerad och självklar del av primärvården. Det finns relativt stora skillnader mellan och inom landstingen när det gäller omhändertagande av psykisk ohälsa på primärvårdsnivå.
Psykiatrin Södra har utvecklat en lyckad samarbetsmodell med Primärvården där terapeuter från psykiatrin arbetar en till två dagar i veckan på vårdcentralerna i upptagningsområdet. Samarbetet har lett till att psykosocial kompetens har tillförts primärvården och till bättre kommunikation mellan organisationerna. Terapeuterna har träffat ca 1400 nya patienter varje år. Andel av befolkningen som på det sättet kommit i kontakt med en terapeut har ökat betydligt.
Integrerad öppen- och slutenvård, exempel på olika modeller i praktiken
Weddig Runquist
Syftet med rapporten är att ge en ögonblicksbild av hur arbetet med integrerad öppen- och slutenvård har vuxit fram samt att ge en bild av olika modeller för integrerad vård som tillämpas inom sju olika psykiatriska kliniker.
Rapporten baseras på erfarenheter från Psykiatrin Södra i Stockholm, Psykiatrin i västra Stockholm, Karlakliniken i Örebro, Psykosvård Väster i Göteborg, Psykossektionen inom Psykiatri Östra i Göteborg, Psykiatriska kliniken i Sundsvall/Härnösand samt Akutkliniken vid Blakstad sykehus i Asker (Norge).
Fördjupat samarbete mellan psykiatri och öppenvård
Ulla-Karin Schön
Antalet patienter som söker hjälp i primärvården med olika former av psykisk ohälsa blir fler och fler. Primärvårdens personal uppger att de saknar resurser för att hjälpa denna grupp patienter och efterfrågar psykosocial kunskap. I Psykiatrin Södra har man organiserat det psykosociala stödet så att terapeuter från psykiatrin under vissa tider tjänstgör inom primärvården.
Syftet är att öka den psykosociala kompetensen på primärvårdsmottagningarna och samtidigt öka samverkan mellan primärvård och psykiatri. Terapeuten blir en ambassadör från psykiatrin i arbetet med att överbrygga hinder för samverkan mellan de båda huvudmännen. Samtidigt kan patienter erbjudas psykosocialt stöd på sin husläkarmottagning.
Mellan öppen- och slutenvård, en akutsitation inom psykiatrin
Anne Denhov
En alldeles vanlig måndag ringer Anna, panikslagen, till en av Psykiatrin Södras jourmottagningar. Hon har för första gången drabbats av upplevelser som i psykiatrin kallas psykossymptom. Vi får följa Anna under de första och avgörande dygnen i mötet med vården. Den korta tiden rymmer flera kritiska händelser samtidigt som det är en berättelse om psykiatrins vardag.
Det är personalens handlingar som är fokus här. Vad gjorde de, hur gjorde de och varför gjorde de på det ena och inte det andra sättet och hur ser Anna på de insatser som gjordes?
Rapporten bygger på intervjuer med fem personer ur personalen och med Anna.
I patientens hem
Om hemsjukvård inom den psykiatriska vården
Ulla-Karin Schön
Ladda ner rapporten (doc)
Utbrända patienter - Hur många och vilka?
Marcus Lindskog